<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><rss xmlns:atom='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' version='2.0'><channel><atom:id>tag:blogger.com,1999:blog-23282051</atom:id><lastBuildDate>Wed, 30 Dec 2009 12:41:15 +0000</lastBuildDate><title>PJS</title><description></description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/</link><managingEditor>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</managingEditor><generator>Blogger</generator><openSearch:totalResults>192</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>25</openSearch:itemsPerPage><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-5106899072436648148</guid><pubDate>Wed, 30 Dec 2009 12:19:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-30T13:41:15.265+01:00</atom:updated><title>Christmas cards from poet-friends</title><description>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SztIUyJ1UCI/AAAAAAAAA1s/HRoMFrw0utM/s1600-h/Xmas+card+Romania.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 227px; FLOAT: right; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5421006098368122914" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SztIUyJ1UCI/AAAAAAAAA1s/HRoMFrw0utM/s320/Xmas+card+Romania.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SztIFHt9RkI/AAAAAAAAA1k/hZVrIsbLi9I/s1600-h/Xmas+Card+Zacharoula.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 227px; FLOAT: left; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5421005829278877250" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SztIFHt9RkI/AAAAAAAAA1k/hZVrIsbLi9I/s320/Xmas+Card+Zacharoula.jpg" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;strong&gt;Left&lt;/strong&gt;: A card from Greek poet Zacharoula Gaitanaki.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Right&lt;/strong&gt;: A card from Romanian poet Nadia-Cella Pop and translator Dragos Barbu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Below&lt;/strong&gt;: A card from Greek poet Zanneta Kalyva-Papaioannou. It shows The Virgin Mary of Nea Moni.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SztH9Fk41bI/AAAAAAAAA1c/XJiXHiicUFw/s1600-h/Xmas+card+Zanneta.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 218px; DISPLAY: block; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5421005691265013170" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SztH9Fk41bI/AAAAAAAAA1c/XJiXHiicUFw/s320/Xmas+card+Zanneta.jpg" /&gt; &lt;p align="justify"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;Christmas time is also a time when friends from all over the world send greetings through internet and also through traditional post. It is a time when people from all over the world feel the need to express their warm wishes. Good sentiments have no limit and the hundreds and thousands of miles that separate different countries today are no real obstacle. &lt;p align="justify"&gt;Dear poet friends, I wish you health, peace and inspiration for the year 2010 :-)&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-5106899072436648148?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/christmas-cards-from-poet-friends.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SztIUyJ1UCI/AAAAAAAAA1s/HRoMFrw0utM/s72-c/Xmas+card+Romania.jpg' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-1892633753960582533</guid><pubDate>Sun, 27 Dec 2009 22:14:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-27T23:17:12.399+01:00</atom:updated><title>Natale in pigiama</title><description>&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;Natale 2009&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Natale quest’anno in pigiama&lt;br /&gt;seduto a gambe accavallate&lt;br /&gt;con un libro che racconta la vita,&lt;br /&gt;finta, fuori dalla finestra.&lt;br /&gt;Natale con un cielo sereno a volte,&lt;br /&gt;con venti che sbuffano arrabbiati&lt;br /&gt;infuriati, chissa` perche'...&lt;br /&gt;Natale che sogna&lt;br /&gt;dei monti con le cime coperte&lt;br /&gt;di zucchero filato,&lt;br /&gt;che desidera con nostalgia&lt;br /&gt;i giorni passati quando il miglior dono&lt;br /&gt;era un sorriso, un abbraccio sincero.&lt;br /&gt;Natale che grida il nome di Gesù bambino&lt;br /&gt;dimenticato&lt;br /&gt;natale virtuale, artificiale, natale invecchiato&lt;br /&gt;natale demenziale... &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;Natale che non sa più dove sbatter la testa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Patrick Sammut&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-1892633753960582533?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/natale-in-pigiama.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-2829955207685067287</guid><pubDate>Sat, 26 Dec 2009 07:43:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-26T09:05:38.982+01:00</atom:updated><title>Poets International.com</title><description>Today is Boxing Day. Still, I had time to read some of my mail and discover yet another interesting website in relation to the world of POETRY. Poet and editor MOHAMMED FAKHRUDDIN manages this site named &lt;strong&gt;Poets International.com&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;I quote directly:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Poets International gives global representation to literature in the English language through critical and scholarly studies, original poems and in translation. Particular emphasis is placed on comparative studies. It includes interviews with both established and rising poets, analytical and critical appreciation, new trends and blends in world poetry, and book reviews.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;SUBMISSIONS FOR POETS INTERNATIONAL&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;We welcome Haiku and short poems (maximum up to 20 lines): Sonnet, Limerick, Ghazal, Free Verse, Villanelle, Senryu, Haibun, Tanka, Sitigotyo, Sequences, Renga or any other form must also be original and unpublished."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;MOHAMMED FAKHRUDDIN:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;He is a journalist, poet, film scriptwriter and film director lives in Bangalore, India. He has authored /edited / published so far over 27 books on poetry and poetics in English language. A recipient of honorary Doctorate in Literature (D.Lit.) in English, from the World Congress of Poets, in 1983, Mr. Fakhruddin has been conducting monthly Poetry Workshops, and All India Poetry Festivals every year, in Bangalore, India, since 1995. He established "Poets International" an exclusively poetry journal in 1983 and launched "Haiku Poetry Movement" in India systematically through his monthly journal "Poets International", since 1995. He coined “ZEN POETRY” that is being written in less than 17 syllables. He is the Founder-President of "The Haiku Society of India", established in 1998. You can read more about poet Dr. Mohammed Fakhruddin on the mentioned website.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;A POEM:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;MOTHER EARTH&lt;br /&gt;-- a villanelle&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mother earth, mother earth, what makes thee spin?&lt;br /&gt;On thy axis and revolve round the sun?&lt;br /&gt;Oceans, mountains, lakes, rivers stay within!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Treasure-trove of nature forms thy domain,&lt;br /&gt;Man has found diamonds in the classic urn,&lt;br /&gt;Mother earth, mother earth, what makes thee spin?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;In search of wealth, ruthless man digs deep in,&lt;br /&gt;Digs out gold, oil, gas, petrol turn by turn;&lt;br /&gt;Oceans, mountains, lakes, rivers stay within.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Man builds skyscrapers rupturing thy skin,&lt;br /&gt;Linking river to river is no fun;&lt;br /&gt;Mother earth, mother earth, what makes thee spin?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Watertight compartments of land chum in,&lt;br /&gt;Man-made issues spurt as volcanoes burn&lt;br /&gt;Oceans, mountains, lakes, rivers stay within.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Earthquakes, Tsunamis, Hurricanes strike in.&lt;br /&gt;Civilizations rise and fall turn by turn;&lt;br /&gt;Mother earth, mother earth, what makes thee spin?&lt;br /&gt;Oceans, mountains, lakes, rivers stay within.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Well done Dr. Mohammed Fakhruddin, and wish you the best.&lt;br /&gt;Visit: &lt;a href="http://www.poetsinternational.com/"&gt;www.poetsinternational.com&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-2829955207685067287?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/poets-internationalcom.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-2399453652992706237</guid><pubDate>Fri, 25 Dec 2009 07:06:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-25T08:26:38.484+01:00</atom:updated><title>Beautiful website and poetry from India</title><description>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SzRnzvbNHkI/AAAAAAAAA00/lFyrLo02h0g/s1600-h/Tholana+Ashok.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 208px; FLOAT: right; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5419070390235110978" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SzRnzvbNHkI/AAAAAAAAA00/lFyrLo02h0g/s320/Tholana+Ashok.jpg" /&gt;&lt;/a&gt; It's Christmas Day 2009! It's the perfect occasion to wish all my poet and writer friends from all over the world PEACE, HEALTH and INSPIRATION.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I myself have already received many Greetings from different poets and writers from various countries including Italy, USA, Romania, Greece, India, Hong Kong, Holland, Brazil, and Africa.&lt;br /&gt;I have just visited a beautiful and interesting website from India, authored by Dr. T. Ashok Chakravarthy, D. Litt. The link is: &lt;a href="http://www.poetrywaves.com/"&gt;http://www.poetrywaves.com/&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dr. Chakravarthy writes regularly and through his poetry he remembers important days and occasions such as the International Day of Non-Violence, Tree Day, Global Day of Climate Change, International Day of Peace, International Human Rights Day, and others.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;One can also submit his/her poetry.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Well done Dr. Chakravarthy and Greetings to all poets and writers from India.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-2399453652992706237?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/beautiful-website-and-poetry-from-india.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SzRnzvbNHkI/AAAAAAAAA00/lFyrLo02h0g/s72-c/Tholana+Ashok.jpg' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-8554219775496873075</guid><pubDate>Wed, 23 Dec 2009 17:42:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-23T18:44:28.840+01:00</atom:updated><title>Other poems about Christmas - Teresinka and Louis Carlos Pereira</title><description>&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;MAJESTIC HOLIDAY SEASON&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sounds of winter&lt;br /&gt;Snow&lt;br /&gt;Sleepless night&lt;br /&gt;In the cold&lt;br /&gt;Surrounded by family&lt;br /&gt;A simple wish of hope&lt;br /&gt;And a free soul&lt;br /&gt;I whisper&lt;br /&gt;My King is born&lt;br /&gt;The sight of a star&lt;br /&gt;On a cloudless night.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;LUIS CARLOS PEREIRA&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;MESSAGE FOR THE SEASON&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;May the fire of love&lt;br /&gt;crackle in your heart.&lt;br /&gt;May your warmth embrace those&lt;br /&gt;who approach you with or without words&lt;br /&gt;or with hopeful eyes.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The holidays and the season of joy&lt;br /&gt;can bring an implacable and sad memory&lt;br /&gt;of the ones who left us alone&lt;br /&gt;or the tedium and solitude with&lt;br /&gt;all kinds of people around us&lt;br /&gt;who don't understand our path.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;May we give our best moments to them&lt;br /&gt;and don't ask for anything.&lt;br /&gt;Share our thoughts and our hunger&lt;br /&gt;for life in order to feel more hopeful&lt;br /&gt;and humanely peaceful.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;TERESINKA PEREIRA&lt;br /&gt;2009- 2010&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-8554219775496873075?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/other-poems-about-christmas-teresinka.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-2515501481397993902</guid><pubDate>Tue, 22 Dec 2009 07:48:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-22T08:49:18.443+01:00</atom:updated><title>Poezija dwar il-Milied ta'Raymond Grech</title><description>&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Il-Milied Taż-Żagarelli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Għaliex bejn fehmtna hemm firda żonqri ħajt&lt;br /&gt;u jċarċru dmija li bħalhom qatt ma rajt?&lt;br /&gt;Għaliex inqalbet dinjietna ta’taħt fuq&lt;br /&gt;u t-tiċħid ħonqilna tindin tas-serduq?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bħal meta stallett jinfed minn wara d-dahar&lt;br /&gt;ħa jxoqq il-laħam tari tal-ħbieb w il-ġar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bħal meta l-pinna timtela b'rieq is-semm&lt;br /&gt;u ssir xabla niffieda xxerred id-demm.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bħal meta t-tfal jitilfu wiċċ il-ħlewwa&lt;br /&gt;u jagħżlu jlejlu ‘l hinn mil-kenn ta' ġewwa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bħal meta ż-żgħożija tasal fi tmiemha&lt;br /&gt;b'tingiża ta' labra, ġo sqaq bla ndiema.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bħal meta ġuf jibda jinseġ tarbija&lt;br /&gt;u sikkina tfellel l-għeruq moħbija.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bħal meta r-razzizmu jagħsar qaswalla&lt;br /&gt;ħalli joħroġ lewnu fuq tila tqalla.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bħal meta jittertaq ġisem għall-ħelsien&lt;br /&gt;ġewwa l-Palestina fuq għatba x’imkien.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bħal meta jżernaq jum sabiħ mingħajr ċpar&lt;br /&gt;u f'ħakka t'għajn ittir kamr'oħra tan-nar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Għax il-Milied geżwruh biż-żagarelli&lt;br /&gt;u ‘l Ġesù nsewh fl-infieq u fil-burdelli!&lt;br /&gt;U l-vjaġġ qasir tagħna sboxxla mid-destin&lt;br /&gt;u fuq ċattra sirna nixbhu klandestin!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Raymond Grech&lt;br /&gt;Tas-Sliema&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-2515501481397993902?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/poezija-dwar-il-milied-taraymond-grech.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-3848866951979190322</guid><pubDate>Tue, 22 Dec 2009 07:16:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-22T08:47:29.176+01:00</atom:updated><title>Christmas Cribs from Malta and Gozo</title><description>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SzB1wRyELkI/AAAAAAAAA0s/cyOTCd1Bllc/s1600-h/Xmas+2009+092.JPG"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 300px; FLOAT: left; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417959823994269250" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SzB1wRyELkI/AAAAAAAAA0s/cyOTCd1Bllc/s400/Xmas+2009+092.JPG" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Every year at Christmas it is a local tradition to build different cribs for both islanders and foreigners to visit. The main reason is to remember the birth of Jesus Christ. But it is also a question of creativity.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Interested people can visit static cribs, mechanical and moving cribs, and even live cribs. This year one can see live cribs in Hal Lija (Malta) and in Ghajnsielem (Gozo), this year named Bethlehem f'Ghajnsielem. One could hear local and traditional&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; music and see local crafts in the making.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Tourists can also ask for local Christmas sweets such as qaghaq tal-ghasel (honey rings), imbuljuta (a kind of hot drink made of chocolate, chestnuts and orange peel), but &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;also Chrismas log, mince pies, amongst others.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SzB0dNODiZI/AAAAAAAAA0k/WbtU67am03E/s1600-h/Xmas+2009+090.JPG"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 300px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417958396840348050" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SzB0dNODiZI/AAAAAAAAA0k/WbtU67am03E/s400/Xmas+2009+090.JPG" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SzB0DPelpfI/AAAAAAAAA0c/PueSZcNvKTI/s1600-h/Xmas+2009+081.JPG"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 300px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417957950769964530" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SzB0DPelpfI/AAAAAAAAA0c/PueSZcNvKTI/s400/Xmas+2009+081.JPG" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;One can visit the local cribs both during mornings and evenings. If possible visit the live cribs during evenings when the lights are on &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;:-)&lt;/span&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SzBzXYfTPSI/AAAAAAAAA0U/S2gPhQBOE3Y/s1600-h/Xmas+2009+066.JPG"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 300px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417957197274627362" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SzBzXYfTPSI/AAAAAAAAA0U/S2gPhQBOE3Y/s400/Xmas+2009+066.JPG" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SzBy3HRKCTI/AAAAAAAAA0M/2OFAeOsP6Ps/s1600-h/Xmas+2009+052.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 300px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417956642896087346" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SzBy3HRKCTI/AAAAAAAAA0M/2OFAeOsP6Ps/s400/Xmas+2009+052.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-3848866951979190322?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/christmas-cribs-from-malta-and-gozo.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SzB1wRyELkI/AAAAAAAAA0s/cyOTCd1Bllc/s72-c/Xmas+2009+092.JPG' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-5555440986535254005</guid><pubDate>Mon, 21 Dec 2009 18:19:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-21T19:25:28.209+01:00</atom:updated><title>Nuovo Libro di Gabriele Venditti</title><description>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy-9es0x_XI/AAAAAAAAA0E/1nCvhZW2LSE/s1600-h/Assiotea%5B1%5D.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 284px; FLOAT: right; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417757211876261234" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy-9es0x_XI/AAAAAAAAA0E/1nCvhZW2LSE/s400/Assiotea%5B1%5D.JPG" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;strong&gt;&lt;em&gt;Assiotea, la donna che sfidò Platone e l’Accademia&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Martedí 5 gennaio 2010, alle ore 16, sarà presentato a Isernia, Biblioteca Comunale “Michele Romano” (Piazza S. Maria, 5 - tel. 0865.50772 e-mail bibliois1@virgilio.it), l’ultimo romanzo storico, dal titolo “Assiotea, la donna che sfidò Platone e l’Accademia”, di Adriano Petta, l’autore di “Ipazia, vita e sogni di una scienziata del IV secolo”. Il libro è edito da Stampa Alternativa, collana “Eretica Speciale”&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;Interverranno, oltre all’autore, Gabriele Venditti (scrittore e direttore della Biblioteca), Giuseppe Napolitano (scrittore, poeta), Amerigo Iannacone (scrittore, editore), Ida Di Ianni (poetessa e giornalista), Francesca D’Uva (saggista). &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;Adriano Petta, nativo di Carpinone, vive a Ladispoli. Studioso di storia della scienza e di storia medievale ha pubblicato numerosi libri. Quest’ultimo libro, costituisce, con “Eresia pura” e “Ipazia, vita e sogni”, una trilogia sul tema della lotta tra ragione e religione. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;Siamo a Fliunte, Ellade, nel 350 a. C. Un misterioso assassino uccide per impossessarsi di un antico codice. Forse nel “Grande Ordinamento” di Leucippo si nasconde un terribile segreto. E mentre nelle miniere d’oro della Tracia gli schiavi rinvengono statuette dal bel volto di fanciulla che elevano a simbolo di libertà, nell’Accademia platonica di Atene, l’astronomo Eudosso di Cnido con quelle statuine sta costruendo una strana mappa. Assiotea, inconsapevole eroina, si ritrova al centro di un intrico che farà di lei la prima donna ammessa all’Accademia. Aiutata da personaggi eccezionali come Iperide, Diogene e Focione e avversata da giganti come Aristotele e Platone, lotta per far abolire la schiavitù e mutare la disumana condizione della donna, e nello stesso tempo per svelare il mistero delle statuine e dell’antico codice di Leucippo. Ma un implacabile “Guardiano” vigila affinché il segreto non venga svelato, uccidendo chiunque si avvicini troppo all’arcano della “casa del cielo”. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-5555440986535254005?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/nuovo-libro-di-gabriele-venditti.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy-9es0x_XI/AAAAAAAAA0E/1nCvhZW2LSE/s72-c/Assiotea%5B1%5D.JPG' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-2021720037737273445</guid><pubDate>Mon, 21 Dec 2009 18:09:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-21T19:19:26.333+01:00</atom:updated><title>COME UNA FIABA di Ilaria Cervo</title><description>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy-8FC5QOAI/AAAAAAAAAz8/LJZZicAsipg/s1600-h/Cop.%2520come%2520una%2520fiaba%5B1%5D.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 275px; FLOAT: left; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417755671612372994" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy-8FC5QOAI/AAAAAAAAAz8/LJZZicAsipg/s400/Cop.%2520come%2520una%2520fiaba%5B1%5D.JPG" /&gt;&lt;/a&gt; E` appena uscito il libro &lt;em&gt;&lt;strong&gt;Come una fiaba&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;, di Ilaria Cervo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ilaria Cervo, maestra di scuola primaria, laureata in Scienze dell’Educazione, vive a Caiazzo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nella Prefazione al libro, Amerigo Iannacone, scrive cosi:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;«“La vita è mistero” scrive Ilaria Cervo. Un mistero di fronte al quale non tutti siamo portati ad assumere lo stesso atteggiamento e a comportarci allo stesso modo. La vita è un mistero che ognuno tenta di risolvere secondo la propria sensibilità. Ma per dare un senso alla vita bisogna anche sentirsi partecipi della vita degli altri, sentire la loro sofferenza e adoperarsi per lenirla. Questo è uno dei messaggi che scaturiscono dalla lettura di questo libro. [...] Nel volumetto non troviamo che messaggi positivi. Ma, al di là dei messaggi, questo libro, piccolo e intenso, è anche piacevole da leggere. Uno stile limpido e accattivante. Si legge “come una fiaba”, appunto. È un racconto garbato e fluente: le sue pagine si possono scorrere in meno di mezz’ora, ma non ci lasciano indifferenti. Qualcosa in noi cambia, perché il testo tocca le nostre corde piú intime e ci lascia sperare in un mondo migliore».&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-2021720037737273445?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/come-una-fiaba-di-ilaria-cervo.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy-8FC5QOAI/AAAAAAAAAz8/LJZZicAsipg/s72-c/Cop.%2520come%2520una%2520fiaba%5B1%5D.JPG' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-1569062870378102902</guid><pubDate>Sun, 20 Dec 2009 19:21:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-20T20:24:40.767+01:00</atom:updated><title>Carmel G Cauchi - Poezija</title><description>&lt;strong&gt;NITĦASSEB&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dak li dari kien vulgari&lt;br /&gt;illum arti fuq il-karti!&lt;br /&gt;Min mhux spint se jibqa’ lura,&lt;br /&gt;xogħlu mhux letteratura.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Il-Milied ħelu ta’ dari&lt;br /&gt;sar festa oħra, mhux Milied,&lt;br /&gt;fejn l-Imwieled xejn ma nsemmu&lt;br /&gt;biex ma’ ħadd ma jkollna nkwiet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dak li dari kien maħbub&lt;br /&gt;għax għalina kien mislub&lt;br /&gt;illum żejjed inqisuh&lt;br /&gt;u ninsistu li nwarrbuh.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;U nixegħlu xemgħa oħra&lt;br /&gt;f’ġieħ id-dinja tal-progress&lt;br /&gt;fejn iż-żwieġ meqjus legali&lt;br /&gt;bejn persuni bl-istess sess.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Imma jien, raġel ta’ dari,&lt;br /&gt;ma nifhimx dak li madwari&lt;br /&gt;qed iseħħ ma’ kullimkien&lt;br /&gt;u nitħasseb&lt;br /&gt;jekk hux kollox rasu ’l isfel&lt;br /&gt;jew inkella rasi ’l isfel&lt;br /&gt;qed ngħix jien.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Carmel G. Cauchi&lt;br /&gt;10.12.2009&lt;/strong&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-1569062870378102902?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/carmel-g-cauchi-poezija.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-6506491436116041670</guid><pubDate>Sun, 20 Dec 2009 18:56:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-20T20:07:09.376+01:00</atom:updated><title>Il-ktieb bhala rigal ghal dan il-Milied</title><description>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5zn8DMeAI/AAAAAAAAAzc/A4emqlfmMJs/s1600-h/03-+Poster+Xmas+LOW.JPG"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 266px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417394531744905218" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5zn8DMeAI/AAAAAAAAAzc/A4emqlfmMJs/s400/03-+Poster+Xmas+LOW.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Il-ktieb huwa kumpanija għal min kiber miegħu. Għal min il-ktieb ma kienx parti minn ħajtu sa minn meta kien ċkejken, dan huwa diffiċli ferm biex jifhmu. Il-ktieb huwa ħabib, u jingħata bħala rigal mingħand min huwa verament ħabib tiegħek. Għal min qed jistenna fi kju li ma jispiċċa qatt hemm il-ktieb biex jgħaddilu siegħa sagħtejn żmien li mingħajru jkun żmien moħli u li ta’ min tinsieh. Għal min jinsab mitfugħ f’sodda għal jiem twal ta’ konvalexxenza, il-ktieb huwa kumpanija leali u li tgħinu jinsa ftit mill-piż tal-waqt. Għal min qed jivvjaġġa fuq tal-linja filgħodu kmieni, jew qed jaqsam il-fliegu lejn ix-xogħol jew lura lejn id-dar hemm il-ktieb bħala kumpanija. Il-ktieb jgħin lil dak li jkun jinqata’ mll-ħajja ta’ kuljum anki għal ftit waqtiet qosra u jidħol f’dinja oħra, b’personaġġi u b’avventuri oħrajn. &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Ktieb verament tajjeb jgħinek tinqata’ mill-istorbju ta’ madwarek u ssib l-ekwilibriju ġewwa fik, minn dak li mhuwiex influwenzat mill-ebda ħaġa esterna. Il-ktieb huwa ħabib li min verament japprezzah jirritorna għalih kull waqt ħieles li jkollu, anki biex isib ftit waqtiet ta’ serħan, ta’ riflessjoni, ta’ sliem. &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Ta’ min niftakru li għal dan il-Milied nistgħu nagħtu rigal differenti, rigal li jibqa’, rigal li jista’ jintuża minnek u anki minn dawk ta’ madwarek, u ta’ warajk: mela agħti ktieb bħala rigal. Mill-ġdid prosit tassew lill-KNK għal din l-inizzjattiva sabiħa tiegħu.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-6506491436116041670?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/il-ktieb-bhala-rigal-ghal-dan-il-milied.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5zn8DMeAI/AAAAAAAAAzc/A4emqlfmMJs/s72-c/03-+Poster+Xmas+LOW.JPG' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-1284906972729600430</guid><pubDate>Sun, 20 Dec 2009 18:19:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-20T19:42:54.675+01:00</atom:updated><title>Photos from Gozo</title><description>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5uX1cE7yI/AAAAAAAAAzU/d2WjavdnKxc/s1600-h/Xmas+2009+062.JPG"&gt;&lt;strong&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 320px; FLOAT: right; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417388757534175010" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5uX1cE7yI/AAAAAAAAAzU/d2WjavdnKxc/s320/Xmas+2009+062.JPG" /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;strong&gt; The beautiful valley and bay of Xlendi:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5uCYCaj_I/AAAAAAAAAzM/NwqnW_lJl_c/s1600-h/Xmas+2009+061.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 240px; FLOAT: right; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417388388864659442" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5uCYCaj_I/AAAAAAAAAzM/NwqnW_lJl_c/s320/Xmas+2009+061.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5tpQZxaEI/AAAAAAAAAzE/pz_QLwVTjlM/s1600-h/Xmas+2009+060.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 320px; FLOAT: left; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417387957318412354" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5tpQZxaEI/AAAAAAAAAzE/pz_QLwVTjlM/s320/Xmas+2009+060.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5tLlTQvwI/AAAAAAAAAy8/iRSVGhHtYlw/s1600-h/Xmas+2009+059.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 320px; FLOAT: left; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417387447532175106" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5tLlTQvwI/AAAAAAAAAy8/iRSVGhHtYlw/s320/Xmas+2009+059.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;The narrow streets of Rabat (Victoria) &lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;and corners of Medieval City, &lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;the &lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;Cittadella:&lt;/strong&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5sqS-JcJI/AAAAAAAAAy0/A3aq93CEHkg/s1600-h/Xmas+2009+058.JPG"&gt;&lt;strong&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 320px; FLOAT: right; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417386875676094610" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5sqS-JcJI/AAAAAAAAAy0/A3aq93CEHkg/s320/Xmas+2009+058.JPG" /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5sNxKz41I/AAAAAAAAAys/iY1kdFFu5bc/s1600-h/Xmas+2009+054.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 320px; FLOAT: right; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417386385566065490" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5sNxKz41I/AAAAAAAAAys/iY1kdFFu5bc/s320/Xmas+2009+054.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5r93Cm16I/AAAAAAAAAyk/f5nG1OMH7Cs/s1600-h/Xmas+2009+051.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 320px; FLOAT: left; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417386112264361890" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5r93Cm16I/AAAAAAAAAyk/f5nG1OMH7Cs/s320/Xmas+2009+051.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5romDjhGI/AAAAAAAAAyc/X8bkRvzzuew/s1600-h/Xmas+2009+049.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 320px; FLOAT: right; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417385746927682658" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5romDjhGI/AAAAAAAAAyc/X8bkRvzzuew/s320/Xmas+2009+049.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5rKjZNvtI/AAAAAAAAAyU/ok9Q9oO_c8U/s1600-h/Xmas+2009+048.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 320px; FLOAT: left; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417385230817148626" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5rKjZNvtI/AAAAAAAAAyU/ok9Q9oO_c8U/s320/Xmas+2009+048.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-1284906972729600430?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/photos-from-gozo.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sy5uX1cE7yI/AAAAAAAAAzU/d2WjavdnKxc/s72-c/Xmas+2009+062.JPG' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-3565509159026843054</guid><pubDate>Wed, 16 Dec 2009 16:34:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-16T17:36:09.296+01:00</atom:updated><title>Ktieb gdid ta' Mario Azzopardi</title><description>Mario Azzopardi ghadu kemm hareg gabra ta' rakkonti gdida: &lt;em&gt;&lt;strong&gt;L-Ahhar Granet ta' Ciorni u rakkonti ohra.&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Ara dan il-link:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=MR7K2XqbsJ8"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=MR7K2XqbsJ8&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-3565509159026843054?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/ktieb-gdid-ta-mario-azzopardi.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>1</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-8306288535416100864</guid><pubDate>Tue, 15 Dec 2009 14:52:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-15T15:53:03.847+01:00</atom:updated><title>Give a book as a present for Christmas</title><description>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Syeits02pAI/AAAAAAAAAyM/24xmNEKa31o/s1600-h/02-+Poster+Xmas+Eng+HI.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 266px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5415475982946968578" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Syeits02pAI/AAAAAAAAAyM/24xmNEKa31o/s400/02-+Poster+Xmas+Eng+HI.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-8306288535416100864?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/give-book-as-present-for-christmas.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Syeits02pAI/AAAAAAAAAyM/24xmNEKa31o/s72-c/02-+Poster+Xmas+Eng+HI.jpg' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>1</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-241500398364258635</guid><pubDate>Sun, 13 Dec 2009 17:55:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-13T18:57:37.043+01:00</atom:updated><title>Una poesia natalizia da Amerigo Iannacone</title><description>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SyUq77MwMDI/AAAAAAAAAyE/3rN4y_XVH5M/s1600-h/Amerigo+Iannacone.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 383px; FLOAT: right; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5414781335974719538" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SyUq77MwMDI/AAAAAAAAAyE/3rN4y_XVH5M/s400/Amerigo+Iannacone.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;NATALE STRANO&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sogno un Natale strano&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;senza neon alieni&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ma solo con la luce delle stelle&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;senza rumori rudi&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ma solo con la musica del vento&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;senza doni in scatole di plastica&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ma solo con il dono dell’amore&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;e un manto bianco&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;che protegga il grano&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;in erba&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;e nel camino antico la poesia&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;di un grosso ceppo scoppiettante&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;che ti fa compagnia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Amerigo Iannacone&lt;/strong&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-241500398364258635?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/una-poesia-natalizia-da-amerigo.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SyUq77MwMDI/AAAAAAAAAyE/3rN4y_XVH5M/s72-c/Amerigo+Iannacone.jpg' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-8904865391147278771</guid><pubDate>Sun, 13 Dec 2009 09:09:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-13T18:44:13.471+01:00</atom:updated><title>POTIS KATRAKIS - more poetry from Greece</title><description>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SyUh2Q4ElZI/AAAAAAAAAx8/CvMdVNVw7H8/s1600-h/The+Unforseen.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 262px; FLOAT: right; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5414771343109690770" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SyUh2Q4ElZI/AAAAAAAAAx8/CvMdVNVw7H8/s400/The+Unforseen.jpg" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;span style="font-size:130%;"&gt;My Greek friend, poet and translator Zacharoula Gaitanaki, recently sent me a new poetry collection from Greece: &lt;strong&gt;&lt;em&gt;The Unforseen&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;, by Potis Katrakis, published by Lexitipon editions, 2009 (ISBN: 978-960-6823-70-1).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;The Unforseen&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; is a collection of 88 concise, well-written and reflective poems. The book has a Forward written by Dr. Shujaat Hussain, who is an Indian prolific book reviewer, poet and critic. The themes discussed by Potis Katrakis are various: the relation between God and mankind, destiny, war and peace, the role of the poet in today's world, the natural environment, power, politics, propaganda and mass-media, old age, youth and the role of education towards a civilised society, dreams and death, real happiness, sincerity, and much more.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;The Unforseen&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; is ideal to read bit by bit, say two or three short poems a day, and leave ample time for reflection. Dr. Hussain writes thus about Katrakis's poetry:&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;"He gives gifts to the world through his poetical philosophy. He leaves something behind for coming generations. His words are roses and the books preserve them, get eternity. He touches the majestic heights due to his sincere efforts and remarkable creations."&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Yes, I agree with Dr. Hussain that true poetry is giving and leaving something positive behind. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;About Potis Katrakis:&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;He was born in Demonia of Laconia, vice President of the "Bar Association of Piraeus", a Life Member of the WAAC/World Congress of Poets" (which awarded him the title of Honorary Doctor of Literature), a member of the Academy Ferdinandea (Italy), of the IWA (International Writers Association), of the World Poets Society (WPS), of the National Company of the Greek Writers, and other associations.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Many of his poems have been translated in foreign languages including English, French, Italian, Chinese, Russian, Albanian, Bulgarian, Mongolian and Spanish. He has published more than 200 literary books, and his poems are included in varous national and foreign Anthologies. Katrakis has collections of short stories, theatrical pieces, essays, novels, and a travel book about the Soviet Union. The forms he uses for his poetry are basically traditional, modern and meta-modern, including verses for songs. As a lyric writer he has produced seven compact discs: &lt;em&gt;Equality&lt;/em&gt;, &lt;em&gt;Plan of a Meeting&lt;/em&gt;, &lt;em&gt;Loves of Sea&lt;/em&gt;, &lt;em&gt;Islands Passions&lt;/em&gt;, &lt;em&gt;Folkloristic Belly Dances&lt;/em&gt;, &lt;em&gt;Love&lt;/em&gt; &lt;em&gt;Songs&lt;/em&gt; and &lt;em&gt;The Eyes that I Loved&lt;/em&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Potis Katrakis curriculum vitae is included in the &lt;em&gt;Encyclopedia of Modern Greek&lt;/em&gt; &lt;em&gt;Literature&lt;/em&gt; of Charis Patsis. Studies about Katrakis are: &lt;em&gt;Potis Katrakis - another voice&lt;/em&gt;, an essay by Moschos Kefalas (Athens, 2000), and &lt;em&gt;Potis Katrakis - a prolific writer&lt;/em&gt;, a critical essay by Zacharoula Gaitanaki (Athens 2003).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Poetry of Potis Katrakis:&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;With my Verses&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;With my verses&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;sometimes I draw pictures of dreams&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;to embellish&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;and to make brilliant the beauty,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;sometimes I compose sounds of music&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;to make the chords of souls&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;to vibrate delightfully&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;and sometimes I engrave messages&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;in the memories of the people&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;to light their way&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;to a better future.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;With my verses I become&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;painter, musician, teacher.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;The Poets&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Prosper those poets&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;that poetry chooses them&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;and not those poets&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;who choose the poetry.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;The Great Poets&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;The great poets&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;can be equal to gods&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;and win&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;even the death&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;making divine achievement.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;The Word of God&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;To be persuasive&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;the word of God&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;must be taught&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;mainly and firstly&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;with the example.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;The speech by pulpit follow.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Land of the Mediterranean&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Land of iridescent light&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;and colours,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;of calm of souls,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;of hothouse of dreams,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;of the eternal spring&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;of our feelings.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Land of the Mediterranean.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;It's nothing to be surprised&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;because you were, you are&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;and you will be&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;the cradle of Gods, of civilization&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;and of the music of angels.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-8904865391147278771?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/potis-katrakis-more-poetry-from-greece.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SyUh2Q4ElZI/AAAAAAAAAx8/CvMdVNVw7H8/s72-c/The+Unforseen.jpg' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-4849497408237035535</guid><pubDate>Fri, 11 Dec 2009 17:53:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-11T19:07:35.519+01:00</atom:updated><title>Natale e la Poesia - IL LARIO</title><description>&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Natale arriva non solo per stressarci riguardo i tanti regali che dobbiamo comprare e i tanti soldi che dobbiamo sborsare per ricambiare amicizia vera o superficiale.&lt;br /&gt;Natale non arriva solo per frequentare feste, per sbronzarci e per fingere di essere contenti insieme al gruppo.&lt;br /&gt;C'e' chi ha pensato di dedicare un intero blog alla POESIA e IL NATALE in relazione al LARIO.&lt;br /&gt;In questo riguardo si puo' visitare il link: &lt;/span&gt;&lt;a href="http://nataledicomoinpoesia.blogspot.com/"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;http://nataledicomoinpoesia.blogspot.com/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Natale arriva anche per riflettere su ricordi, sentimenti, persone che amiamo intorno a noi o che non ci sono ancora (ma restano nel nostro cuore), avvenimenti piccoli e grandi, ambienti diversi.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Un grande AUGURI a tutti quelli che ancora credono nel vero significato di Natale.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-4849497408237035535?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/natale-e-la-poesia-il-lario.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>1</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-9110458458376010444</guid><pubDate>Sun, 06 Dec 2009 18:07:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-06T21:45:36.659+01:00</atom:updated><title>Tragitti - Gabra gdida ta' poeziji</title><description>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sxv0_OK789I/AAAAAAAAAx0/jFnVRS3RmDU/s1600-h/Tragitti+internet.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 290px; FLOAT: left; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5412188744188687314" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sxv0_OK789I/AAAAAAAAAx0/jFnVRS3RmDU/s400/Tragitti+internet.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SxvzbxDH7wI/AAAAAAAAAxs/o8YK3LbkxzA/s1600-h/Tragitti+internet.jpg"&gt;&lt;/a&gt;Għadha kemm ħarġet ġabra ta’ poeżiji ġdida mill-pinna ta’ żewġ poeti żgħażagħ, Patrick Sammut u Andrew Sciberras. L-isem tal-ktieb huwa &lt;strong&gt;&lt;em&gt;TRAĠITTI &lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;(2009, 95 paġna, mitbugħ għand il-Five Star Printing and Design Ltd.), u jiġbor fih 30 poeżija ta’ Sammut u 30 poeżija oħra ta’ Sciberras, kollha bil-Malti. &lt;strong&gt;&lt;em&gt;Traġitti&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; għandu daħla kritika mill-professur Oliver Friggieri u ritratti tal-fotografu Aaron Bonniċi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;X’qal il-Prof. Friggieri dwar il-poeti:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Is-silenzju huwa valutat u skopert bħala kisba aħħarija, aktar milli bħala nuqqas ta’ elokwenza bikrija. Ma huwiex telfa iżda akkwist. Hemm dimensjoni lil hinn mill-kelma, mit-taħdit, u mill-poeżija nnifisha li Sammut jippreferi – anki jekk, paradossalment, huwa jissokta jikteb. Għalhekk din il-poeżija ta’ Sammut tista’ titqies bħala kompromess, soffert u kuntrastanti, bejn il-kitba u n-non-kitba.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Il-poeżija ta’ Sciberras toffri eżempju tad-duwalità: il-kelma u l-att. Kollox jindika li l-poeta jimraħ fl-ispazju mibni bejn il-kelma miktuba u l-azzjoni mġarrba. Minn ħdan iż-żewġ estremi, kważi nieqsa minn kull ħjiel ta’ konċiljazzjoni bejniethom, huwa jerġa’ jew aħjar jissokta jfittex is-sens, dak kollu li jista’ jispjega u forsi jiġġustifika l-kitba tal-poeżija f’epoka li hi minnha nnifisha post-poetika jew saħansitra anti-poetika.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;Traġitti&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; se jkun qed jinbiegħ bil-prezz ta’ 7 ewro. Min ikun irid jirċievi kopja jista’ jikkuntattja lill-awturi fuq &lt;a href="mailto:sammutpatrickj@yahoo.com"&gt;sammutpatrickj@yahoo.com&lt;/a&gt; jew &lt;a href="mailto:patrickjsammut@hotmail.com"&gt;patrickjsammut@hotmail.com&lt;/a&gt; jew &lt;a href="mailto:artistand666@yahoo.com"&gt;artistand666@yahoo.com&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;Tragitti&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; (2009, 95 pages, Five Star Printing and Design Ltd.) is the new poetry collection of Maltese poets Patrick Sammut and Andrew Sciberras. It is a collection of 60 poems in Maltese written in free verse. The book also exhibits a number of photographs of photographer Aaron Bonnici, and has a critical introduction by Professor Oliver Friggieri. The book is selling at 7 Euros. People interested in buying a copy can write directly to the authors: &lt;/span&gt;&lt;a href="mailto:sammutpatrickj@yahoo.com"&gt;&lt;span style="color:#000066;"&gt;sammutpatrickj@yahoo.com&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt; or &lt;/span&gt;&lt;a href="mailto:patrickjsammut@hotmail.com"&gt;&lt;span style="color:#000066;"&gt;patrickjsammut@hotmail.com&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt;&lt;span style="color:#000066;"&gt; &lt;/span&gt;and &lt;/span&gt;&lt;a href="mailto:artistand666@yahoo.com"&gt;&lt;span style="color:#000066;"&gt;artistand666@yahoo.com&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-9110458458376010444?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/tragitti-gabra-gdida-ta-poeziji.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sxv0_OK789I/AAAAAAAAAx0/jFnVRS3RmDU/s72-c/Tragitti+internet.jpg' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-5276598699475661381</guid><pubDate>Sat, 05 Dec 2009 15:08:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-05T16:09:34.576+01:00</atom:updated><title>A book as a gift for Christmas 2009</title><description>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sxp3iW7PtlI/AAAAAAAAAxk/Rcoiykokx6o/s1600-h/Poster+Xmas+Eng+HI.JPG"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 266px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5411769334392403538" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sxp3iW7PtlI/AAAAAAAAAxk/Rcoiykokx6o/s400/Poster+Xmas+Eng+HI.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-5276598699475661381?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/book-as-gift-for-christmas-2009.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/Sxp3iW7PtlI/AAAAAAAAAxk/Rcoiykokx6o/s72-c/Poster+Xmas+Eng+HI.JPG' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-6061838415269654269</guid><pubDate>Thu, 03 Dec 2009 18:49:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-03T19:51:22.092+01:00</atom:updated><title>ORA! Volumes 1 and 2 reviewed on The Sunday Times of Malta</title><description>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SxgImaf0AcI/AAAAAAAAAxc/jCK3nfh1rmY/s1600-h/Ora!_Sunday_Times.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5411084408326455746" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 357px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SxgImaf0AcI/AAAAAAAAAxc/jCK3nfh1rmY/s400/Ora!_Sunday_Times.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-6061838415269654269?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/ora-volumes-1-and-2-reviewed-on-sunday.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SxgImaf0AcI/AAAAAAAAAxc/jCK3nfh1rmY/s72-c/Ora!_Sunday_Times.jpg' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-2843705516833970987</guid><pubDate>Thu, 03 Dec 2009 18:40:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-03T19:49:28.429+01:00</atom:updated><title>Alfred Palma - poet and translator - on Italian website</title><description>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SxgHJS1-iKI/AAAAAAAAAxU/7_ZXw7fGvmA/s1600-h/To_a_Rose_-_Palma.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5411082808544102562" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 170px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SxgHJS1-iKI/AAAAAAAAAxU/7_ZXw7fGvmA/s400/To_a_Rose_-_Palma.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Poet and translator Alfred Palma has been hosted on e-magazine TELLUSFOLIO of Sondrio (Italy). See the following link:&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://www.tellusfolio.it/index.php?prec=%2Findex.php&amp;amp;cmd=v&amp;amp;id=10067"&gt;http://www.tellusfolio.it/index.php?prec=%2Findex.php&amp;amp;cmd=v&amp;amp;id=10067&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Alfred Palma is also taking part in the Maltese Poets Assocoation 'Bookmarks Project'. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Il poeta e traduttore maltese Alfred Palma e' ospite dell'e-magazine TELLUSFOLIO di Sondrio. Visitare il link:&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://www.tellusfolio.it/index.php?prec=%2Findex.php&amp;amp;cmd=v&amp;amp;id=10067"&gt;http://www.tellusfolio.it/index.php?prec=%2Findex.php&amp;amp;cmd=v&amp;amp;id=10067&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Alfred Palma sta anche partecipando al Progetto Segnalibri varato dall'Associazione dei Poeti Maltesi. 19 poesie in inglese di 19 poeti e membri dell'APM sono state pubblicate in formato segnalibro. Le poesie-segnalibro saranno distribuite negli alberghi e nei negozi frequentati dai turisti nell'isola di Malta. Cosi i turisti avranno un'idea della poesia maltese contemporanea.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-2843705516833970987?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/alfred-palma-poet-and-translator-on.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SxgHJS1-iKI/AAAAAAAAAxU/7_ZXw7fGvmA/s72-c/To_a_Rose_-_Palma.jpg' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-982992783090265205</guid><pubDate>Tue, 01 Dec 2009 16:08:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-01T17:18:18.855+01:00</atom:updated><title>Poetry in bookmarks</title><description>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SxVBlvppr7I/AAAAAAAAAxM/vVu-MqUOwT8/s1600/Bookmarks+002.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 300px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5410302644057649074" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SxVBlvppr7I/AAAAAAAAAxM/vVu-MqUOwT8/s400/Bookmarks+002.JPG" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;span style="font-size:130%;"&gt;The Maltese Poets Association has launched yet another successful project. 19 poets, all members of the MPA have participated in this project. Their poems, all in English, have been chosen to be published in bookmark format. The bookmarks are being distributed in hotels and other places frequented by tourists here in Malta. The aim is to give foreigners a taste of contemporary Maltese poetry. The selected poems all vary in theme and style. The poets taking part in the project are Dr. Karmenu Mallia, Salv Sammut, Mario Attard, Emmanuel Attard Cassar, Therese Pace, Margaret Attard Baldacchino, Lino Grech, Dr. Joe Zammit Tabona, Alfred Palma, Alfred Massa, Patrick Sammut, Miriam Camilleri, Raymond Grech, Omar Seguna, Charles Magro, Jane Micallef, Godwin Cini, Mary Doris Chircop and Jonathan Balzan. The project was sponsored by the Bank of Valletta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Please see: &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.ghpm.netfirms.com/"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;http://www.ghpm.netfirms.com/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;L-Għaqda Poeti Maltin għadha kemm nidiet proġett poetiku ġdid. Dsatax-il poeta, kollha membri tal-Għaqda, ippubblikaw poeżija bl-Ingliż kull wieħed f’forma ta’ bookmark bil-għan li dawn jitqassmu f’lukandi biex it-turisti jkollhom idea tal-poeżija kontemporanja lokali. Is-suġġetti u l-istili huma varji. Il-poeti li ħadu sehem f’dan il-proġett huma, Dr. Karmenu Mallia, Salv Sammut, Mario Attard, Emmanuel Attard Cassar, Therese Pace, Margaret Attard Baldacchino, Lino Grech, Dr. Joe Zammit Tabona, Alfred Palma, Alfred Massa, Patrick Sammut, Miriam Camilleri, Raymond Grech, Omar Seguna, Charles Magro, Jane Micallef, Godwin Cini, Mary Doris Chircop u Jonathan Balzan. Il-proġett kien sponsorjat mill-Bank of Valletta.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;ara: &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.ghpm.netfirms.com/"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;http://www.ghpm.netfirms.com/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-982992783090265205?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/poetry-in-bookmarks.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SxVBlvppr7I/AAAAAAAAAxM/vVu-MqUOwT8/s72-c/Bookmarks+002.JPG' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-1990549885679677000</guid><pubDate>Tue, 01 Dec 2009 15:52:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-01T20:18:17.740+01:00</atom:updated><title>Ktieb gdid ta' Carmel G. Cauchi</title><description>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SxU-UYlLJzI/AAAAAAAAAxE/yp30qnxrGbo/s1600/L-gheneb+qed+jiswied.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5410299047272195890" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 284px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SxU-UYlLJzI/AAAAAAAAAxE/yp30qnxrGbo/s400/L-gheneb+qed+jiswied.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;strong&gt;Studju li nqara waqt it-tnedija tal-ktieb&lt;br /&gt;“L-GHENEB QED JISWIED” ta’ Carm. G. Cauchi &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Il-proza novelliera taghmel sehem mill-proza kreattiva. Ghalhekk wiehed jifhem is-siwi taghha; anki jekk dan il-generu letterarju jista’ jitqies bhala parti mill-izvilupp kontinwu tal-proza, li skond Dr Charles Briffa, “bosta drabi zammet kuntatt mal-burdati tal-ilsien popolari”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Il-Prof. Guze` Aquilina jirreferi ghan-novella bhala “rakkont ta’ grajja vvintata li jqarreb lejn ir-rumanz bid-differenza li hija iqsar minnu”. Imma hafna drabi dawn iz-zewg ferghat letterarji jhaddnu l-istess ingredjenti; bhal tema u zvolgiment taghha, holqien ta’ karattri, sfond , djalogar u infilsar f’taqsima partikolari. Personalment, jiena nemmen fil-kitbiet simili ghandu jkun hemm messagg - ghalkemm nammetti li llum mhux kull kittieb jahsibha hekk - u naqbel perfettament mal-kittieb Russu, Alexandre Solzhenitsyn meta stqarr, li kitba bla morali hija tajba biss ghal-landa taz-zibel.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mela, in-novellier johloq xoghlu bi skop. Tajjeb nghidu, li sa mill-qedem, il-kelma miktuba xtaqet twassal messagg. Wiehed jehtieg jiftakar, li s-socjetaÏ thares lejn il-kittieb bhala “profeta”; jew ahjar mexxej li jiggwida lill-qarrej fi triq tajba. Dan jista’ jsir biss, kemm-il darba l-istorja thalli effett pozittiv. Wara kollox, hekk ghamel Gesu` meta kien fuq din l-art, inqeda bil-parabboli biex iwassal messagg lin-nies ta’ zmienu, u messagg li ghadu u jibqa’ attwali ghal kull zmien.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;M’ghandix spazju biex niftah twieqi fuq letteraturi barranin, imma se naghti biss harsa hafifa lejn l-ghalqa letterarja lokali; naturalment, fejn tidhol in-nisga tan-novella. Lura fis-snin, wiehed jinnota li l-ewwel novellieri taghna taw importanza kbira lis-sentiment, b’enfasi specjali fuq it-twemmin Nisrani. Imbaghad bil-mod il-mod in-novella bdiet tiskopri toroq godda. Dahlet in-novella socjali, storika, patrijottika, religjuza, cajtiera, satirika u sahansitra dik makabra.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ma nistax ma nsellimx lil dawk in-novellieri taghna li hallewlna bhala wirt, novelli li ghadna naqrawhom sa llum. Difficli nsemmihom kollha peress li huma bosta. B’danakollu, ma nistax ma nsemmix fost&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;l-ohrajn, lil Sir Temi Zammit (1864-1935), lil Dr Ninu Cremona (1880-1972), lil Ivo Muscat Azzopardi (1897-1966), lil GuzeÏ Ellul Mercer (1897-1961); u eqreb lejna ta’ min isemmi lil GuzeÏ Bonnici (1907-1940), lil Gorg Pisani (1909-1999), lil Patri Wistin Born OP (1910-1986), lil GuzeÏ Chetcuti (1914-2006), lil Lino Spiteri (1930 - ), lil Joe Camilleri (1946- ) u lil tant ohrajn. Daqqa t’ghajn hafifa lejn dawn in-novellieri turina, li n-novella Maltija bdiet tiehu xehta serja bejn is-seklu XIX u s-seklu XX.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Carmel G. Cauchi hu novellier li b’wicci minn quddiem nistqarr li nqisu bhala kittieb prolifiku f’oqsma differenti tal-letteratura taghna. Lil Carmel ili nafu hafna u nirringrazzjah pubblikament tal-fiducja li wera fija, kif ukoll tac-cans li tani li nsir midhla sew tal-kitba tieghu: poetika, prozajka u drammatika, meta afdali f’idejja kull ktieb li ppubblika biex naghti l-fehma tieghi dwaru.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bhala novellier, mhux l-ewwel darba li Cauchi nizzel ismu fost ir-rebbieha f’diversi konkorsi; u dan juri, li kritici differenti - anki jekk il-kritika hija dejjem suggettiva - gharfu japprezzaw il-hila li dan il-kittieb ghandu fil-kitba tan-novella. Jiena norbot din il-kapacita` letterarja f’dan il-qasam mal-fatt li hu qatta’ (u ghadu jqatta’) hafna minn hajtu fost it-tfal u z-zghazagh taghna, kemm bhala ghalliem kif ukoll bhala katekist.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Imbaghad nghiduha: Min ma jhobbx l-istejjer? L-istejjer ihobbuhom it-tfal u jhobbuhom il-kbar. Imma l-istejjer ta’ Carmel G. Cauchi ghandhom xi haga partikolari li rreferejt ghaliha aktar qabel. Cauchi jikteb l-istejjer tieghu bi skop li jwassal messagg u dan wiehed jinnotah fin-novelli kollha tieghu, inkluzi dawn migburin f’dan il-ktieb: &lt;em&gt;L-Gheneb qed jiswied u Novelli ohra&lt;/em&gt; u beda jidher sahansitra sa mill-ewwel Gabra li ppubblika fl-1975 &lt;em&gt;Qsari fis-Setah&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ma xtaqtx inhalli barra, qabel nikkummenta dwar din il-pubblikazzjoni, in-novelli tieghu ghat-tfal, fejn holoq diversi karattri bil-ghan li t-tfal jistghu jidentifikaw ruhhom maghhom. Hekk nghidu ahna, niltaqghu ma’ karattri simpatici bhal dawk ta’ &lt;em&gt;Pietru Pitravu&lt;/em&gt; u &lt;em&gt;Betta Trumbetta&lt;/em&gt;. It-tfal ihobbu jitbissmu u l-awtur holoq sitwazzjonijiet apposta fejn dahhal lil dawn il-karattri f’bawxati li jhobbu jaghmlu t-tfal stess. Imma wara dik it-tbissima li jsibu f’dawn l-istejjer hemm mohbija taghlima siewja ghal kull wiehed u wahda minnhom.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Imbaghad hemm ukoll is-semplicitaÏ tal-istil, id-djalogar haj, il-praspar helwin u fuq kollox il-Malti sabih u mexxej. X’ma jiggennux allura t-tfal ghall-kotba bhal dawk! Ghalija dan huwa mod kif wiehed jeduka lit-tfal moralment u civilment minghajr ma jkun didattiku zzejjed.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Il-Gabra li Carmel G. Cauchi qieghed jipprezentalna nistghu nghidu li timxi fuq l-istess binarji li ghadni kemm semmejt, bid-differenza li t-temi ttrattati u l-istil imhaddem huma aktar adattati ghal persuni ta’ etajiet akbar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Forsi jkun hawn min gustament jistaqsi: Meta din il-Gabra thaddan daqstant numru sabih ta’ novelli - 11 b’kollox - x’gieghel lill-awtur jghammidha proprju bl-ewwel wahda: &lt;em&gt;L-Gheneb Qed Jiswied&lt;/em&gt;? Nahseb li hemm zewg ragunijiet. L-ewwelnett ghax ghal Carmel din hija novella ghaziza hafna peress li tista’ tigi ttimbrata bhala wahda awtorbijografika. It-tieninett ghax Carmel innifsu jaf tajjeb kemm hija novella mahduma tajjeb.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Irrid nghid, li din in-novella kienet hadet sehem fil-Konkors ta’ Novelli Farsons li ghal numru ta’ snin kien ikun organizzat mill-Pagna Letterarja tal-gurnal “Il-Hajja” u fis-sena 1986 rebhet l-Ewwel Premju. Araw ftit x’qalet il-Gurija li dik is-sena kienet komposta minn John Sciberras, Anton Grasso u Dott. Rena Balzan: Din in-novella tinqata’ ghal kollox mill-ohrajn. Hi grajja mehuda mill-hajja ta’ kuljum, miktuba b’realizmu haj u bi stil letterarju ta’ livell gholi. Jiena cert, li meta l-qarrejja jaqrawha mhux biss japprezzaw dan il-kumment, imma wkoll taqbzilhom demgha, peress li d-doza sentimentali hija qawwija hafna. Sabiha ferm it-tixbiha bejn id-dielja u l-karattru ewlieni li thossha ghaddejja minn pagna ghal ohra.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;U n-novelli l-ohra? Nisthajjilhom frott go qoffa, fejn kull frotta hi differenti minn ohra; imma kollha ghandhom it-toghma bnina taghhom. Imbaghad, wiehed ma jridx jinsa l-qawl Latin: De gustibus non disputandum est. Il-gost huwa dejjem suggettiv. B’danakollu, it-tajjeb u s-sabih jibqghu, u s-sodisfazzjon ahhari jhalli t-timbru tieghu fuq kulhadd.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kif jistqarr l-awtur innifsu fid-Dahla tal-ktieb, il-bicca l-kbira ta’ dawn in-novelli nkitbu fit-tieni nofs tas-snin tmenin; b’danakollu, peress li jittrattaw temi attwali, “ghandhom joffru qari pjacevoli u fl-istess hin impenjattiv”. Is-suggett l-aktar komuni b’mod generali huwa l-familja. Hafna drabi Cauchi jlaqqaghna ma’ uhud mill-problemi li din l-istituzzjoni tiltaqa’ maghhom minn zmien ghal zmien. Bhal nghidu ahna, l-effett hazin li jhallu l-preferenzi tal-genituri fuq ulied (&lt;em&gt;Bejn Dell u Dija&lt;/em&gt;). Il-konsegwenzi li jistghu jhallu l-kunfidenzi zejda bejn membri ta’ familji differenti (&lt;em&gt;Pupi b’Xagharhom Ahmar&lt;/em&gt;). L-ugigh ta’ ras li jgibu ghall-genituri, l-ulied handikappati (&lt;em&gt;Bziezaq&lt;/em&gt;) u l-indhil tal-genituri fl-ghazliet tal-istat ta’ wliedhom (&lt;em&gt;Il-Warda Roza&lt;/em&gt;).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nghid is-sew laqtitni hafna n-novella &lt;em&gt;Genesi&lt;/em&gt;, mhux ta’ b’xejn rebbieha f’Konkors ta’ Novelli mniedi minn gurnal lokali fl-1988. Hawn niltaqghu ma’ zewg stejjer li jimxu parallelli jew ahjar fuq zewg binarji sakemm fl-ahhar il-qarrej jahseb li se jsib is-soluzzjoni l-gusta tal-problema, izda l-awtur jaghzel li din ihalliha ghall-qarrej innifsu. Novella mibnija tassew tajjeb minn kull lat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Naturalment, kif wiehed jistenna minn kittieb bhal Carmel G. Cauchi kwazi f’kull novella tinhass doza ta’ religjozita`; fl-istess hin l-awtur ilaqqaghna ma’ diversi problemi tal-hajja. Imma donnu jrid ifakkarna, li wara kull problema hemm l-id t’Alla li dejjem lesta biex toffri l-ghajnuna taghha u b’hekk kull problema ssib is-soluzzjoni taghha.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ma jonqsux sitwazzjonijiet li jistghu jidhru kemmxejn (kif jghidu bl-Ingliz:) far fetched; bhad-dehriet ta’ erwieh li jwasslu messaggi lil individwi kif insibu fin-novelli &lt;em&gt;Il-Warda Roza&lt;/em&gt; u &lt;em&gt;Alter&lt;/em&gt; &lt;em&gt;Christus&lt;/em&gt;. Imma dawn huma hwejjeg li wiehed jista’ jaghmel diversi mistoqsijiet dwarhom u jiddeciedi hu fi zminijietna ghandux jaccettahom jew le.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mill-bqija din il-Gabra toffri hdax-il novella rilassanti. Jiena cert li l-qarrej jiehu gost jaqrahom ghax ma fihom ebda tahbil il-mohh zejjed. Pero`, huma wkoll imbuttaturi biex wiehed jahseb u jirrifletti dwar certi sitwazzjonijiet li d-dinja kontempioranja qieghda thabbtilna ma’ wiccna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ghalhekk it-temi li ttratta Cauchi tista’ tghid li huma kollha attwali ghal kull zmien.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Illum, meta qamet fostna mill-gdid il-kwestjoni tac-censura, din zgur ma tapplikax ghal din il-Gabra. U nghidha bla tlaqliq, huwa dejjem tajjeb li jkollna f’idejna kotba ta’ din ix-xehta. Ghaldaqstant, nifrah lill-pubblikatur, is-Sur Sebastian Agius, li dahal ghal dan ix-xoghol; anki meta qeghdin jinbtu ideat madwarna, li fil-fehma tieghi, qeghdin ihawdu l-imhuh dwar il-valur u l-estetika tal-letteratura taghna. Huma ideat li xi awturi lokali hadu minn ohrajn barranin, bl-iskuza komda tal-modernizmu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nistaqsi: Biex novella tkun ta’ livell letterarju tajjeb trid thaddan kliem baxx, vulgari, kultant anki xi blasfema u zzeffen fin-nofs is-sess bi prominenza esklussiva? Novella tajba trid bilfors tixxokkja lill-qarrej b’dan il-mod? Dawn saru l-ingredjenti tan-novella kontemporanja? Ghax ma nammettux, li hawn min qieghed jipprova jnezza’ l-kelma libertaÏ mill-vera tifsira taghha! Jien naqbel perfettament ma’ min isostni li l-kittieb ghandu kull dritt jikteb dak li jrid; imma meta jesponi xoghlu fil-pubbliku ghandu juri certa dicenza letterarja. Ic-censur ewlieni ghandu jkun l-awtur innifsu. Hija accettabli, li bniedem johrog barra gharwien bl-iskuza li min irid jista’ jhares lejh u min ma jridx jista’ jdawwar wiccu?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jiena nifrah lil dawk il-kittieba li ghandhom il-kuragg jissuktaw izommu l-kitbiet taghhom kontra dan il-kurrent. Ghax kif darba stqarr mieghi l-mibki avukat George Zammit f’intervista li ghamiltlu ghall-gurnal “Il-Hajja”: “Il-Letteratura ghandha dmir li tgholli l-bniedem u tressqu lejn certa spiritwalitaÏ fis-sens wiesgha tal-kelma.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jalla l-kittieba taghna jibzghu ghall-pinna taghhom u ma jhallux warajhom kitbiet li jhammgu l-qlub u l-imhuh tal-qarrejja ta’ llum u ta’ ghada. Carmel G. Cauchi zgur mhux wiehed minn dawn!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;miktub minn Alfred Massa, President tal-Ghaqda Poeti Maltin&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;Nota tal-ahhar&lt;/strong&gt;: Il-qoxra tal-ktieb gdid ta' Carmel G. Cauchi hija xoghol tal-ghalliem u artist zaghzugh, Hilary Spiteri. (ara &lt;a href="http://www.hilaryspiteri.com/"&gt;www.hilaryspiteri.com&lt;/a&gt; )&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-1990549885679677000?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/12/ktieb-gdid-ta-carmel-g-cauchi.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SxU-UYlLJzI/AAAAAAAAAxE/yp30qnxrGbo/s72-c/L-gheneb+qed+jiswied.jpg' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-2588359620294587042</guid><pubDate>Mon, 30 Nov 2009 19:50:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-30T20:58:01.582+01:00</atom:updated><title>Saptarshi Dutt - Poet and editor from India</title><description>People interested in contemporary poetry from India can visit the following blog:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.saptarshidutt.blogspot.com/"&gt;http://www.saptarshidutt.blogspot.com/&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;DREAMER&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Look far away&lt;br /&gt;for a little while,&lt;br /&gt;and tell me&lt;br /&gt;those dreams you see&lt;br /&gt;From the fountain of love&lt;br /&gt;that flows from your heart,&lt;br /&gt;great things will soon come to be.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;by &lt;strong&gt;Saptarshi Dutt&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Saptarshi Dutt is editor of a new international journal labeled “Mirror of Times” from the heart of city, Kolkata.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-2588359620294587042?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/11/saptarshi-dutt-poet-and-editor-from.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-23282051.post-8168080926921206931</guid><pubDate>Sun, 29 Nov 2009 17:11:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-29T18:18:43.569+01:00</atom:updated><title>L-Għaqda Poeti Maltin fil-Furjana</title><description>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SxKsY69twcI/AAAAAAAAAw8/wE16q72Bqy4/s1600/Nov+2009+048.JPG"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 400px; FLOAT: right; HEIGHT: 300px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5409575646570332610" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SxKsY69twcI/AAAAAAAAAw8/wE16q72Bqy4/s400/Nov+2009+048.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;Għal darb’oħra l-Għaqda Poeti Maltin tellgħet Lejla ta’ Poeżija fiċ-Ċentru Kultura Franġiskana, il-Furjana. Dan seħħ nhar il-Ġimgħa, 27 ta’ Novembru, fis-7.30 p.m. Mexxa s-serata s-Segretarju, Charles Magro, filwaqt li żewwaq il-Lejla bl-osservazzjonijiet tiegħu dwar l-istili u t-temi tal-poeżiji li nqraw. Charles Magro tkellem ukoll dwar il-proġett li għadha kemm nidiet l-Għaqda Poeti Maltin fejn 19-il poeżija bl-Ingliż ta’ 19-il-poeta membru ntagħżlu u ġew stampati f’format ta’ bookmarks. Dawn se jiġu mqassmin f’lukandi u fi ħwienet iffrekwentati mit-turisti ħalli jkunu jistgħu jgawdu ftit mill-benna tal-poeżija Maltija bl-Ingliż. Il-proġett “Bookmarka” ġie sponsorjat mill-BOV. Il-membri tal-Għaqda Poeti Maltin qraw poeżiji bil-Malti, bl-Ingliż u bit-Taljan dwar temi differenti. Kien hemm ukoll waqtiet ta’ riflessjoni dwar suġġetti mqajma mill-poeżiji li nqraw waqt il-Lejla. Il-viċi-President, Patrick Sammut, qara studju tal-viċi-Segretarju, Dr. Joseph Axiaq, dwar “Il-kunċetti tal-Ħarifa u tax-Xitwa fil-Poeżija Maltija”. Fit-tmiem tal-Lejla l-membri tal-Għ.P.M., flimkien mal-membri taċ-Ċentru Kultura Franġiskana kienu mistiedna għal riċeviment żgħir.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/23282051-8168080926921206931?l=patrickjsammut.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</description><link>http://patrickjsammut.blogspot.com/2009/11/l-gaqda-poeti-maltin-fil-furjana.html</link><author>noreply@blogger.com (Patrick Sammut)</author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_yimPeNQbipc/SxKsY69twcI/AAAAAAAAAw8/wE16q72Bqy4/s72-c/Nov+2009+048.JPG' height='72' width='72'/><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item></channel></rss>